Hovedside > DEBATT > Gunnar Lundh: Religiösa friskolor

SISTE DEBATT:

10.2.2011
Harald Fagerhus
Vi trenger en religiøs lavalder!

10.2.2011
Martin Knutsen
Frie v.s gode valg?

14.1.2011
Morten Horn:
Myter om helse – og skepsis

15.12.2010
Rune Vik-Hansen
Hva er metafysikk?

15.12.2010
Ole P. Lien:
Tro uten følelser er troløshet

3.12.2010:
Ronnie Johanson:
Al-Kubaisi fortjener vår støtte

16.11.2010
Iver Dreiås:
HEF's Giordano Bruno

28.10.2010:
Sara Azmeh Rasmussen:
En sen beklagelse til HEF

26.10.2010
Bente Sandvig:
Svar til Hadia Tajik

26.10.2010
Didrik Søderlind:
Svar til Roger Christensen

18.10.2010
Roger Christensen:
Klisjeer om Sverigedemokraterna

plain box

Fritanke.no er en uavhengig nettavis for livssyn og livssynspolitikk, eid og finansiert av Human-Etisk Forbund.

Fritanke.no redigeres etter redaktørplakaten.

Redaksjonelt stoff i Fritanke.no står ikke nødvendigvis for Human-Etisk Forbunds regning.

plain box Kontakt
Telefon: 23156020
Fax: 23156021
plain box Besøksadresse
Humanismens Hus
St. Olavs gt. 27
Oslo
plain box Postadresse
Pb 6744, St. Olavs plass
0130 Oslo
plain box Ansvarlig redaktør
Kirsti Bergh
bergh {@} human.no
plain box Journalist
Even Gran
gran {@} human.no

Gunnar Lundh: Religiösa friskolor

Den som hävdar att religionsfrihet innebär rätten att sätta sina barn i en religiös friskola, talar enbart för förälderns rättighet att styra en annan individs uppfattningar. Och det är en helt omöjlig uppfattning för en humanist, skriver Gunnar Lundh.

Publisert 17.9.2007

Frågan om religiösa friskolor har många infallsvinklar men det finns en grundläggande uppfattning som, åtminstone för en humanist, har högre prioritet än alla andra argument:

Religionsfrihet, eller snarare livssynsfrihet, är en mänsklig rättighet. Den gäller för alla oavsett kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, hudfärg och ålder. Uppfattningen att föräldrarna har rätt att låta sina religiösa eller politiska åsikter prägla sina barn, är ett grovt övertramp mot de mänskliga rättigheterna.

Den som hävdar att religionsfrihet innebär rätten att sätta sina barn i en religiös friskola, talar enbart för förälderns rättighet att styra en annan individs uppfattningar. Och det är en helt omöjlig uppfattning för en humanist.

Denna primära, grundläggande uppfattning, förvandlar argument såsom finansiering av skolor, tradition eller kulturellt beteende, oväsentliga eller åtminstone sekundära. Det finns heller ingen skyldighet, för en opinionsdrivande organisation, att stödja allt som står i olika internationella manifest eftersom dessa är i konflikt med varandra. Tvärtom - principen att stödja internationella fördrag som företeelse tar inte bort den viktiga uppgiften att kritisera och driva opinion för de formuleringar och moment som vi kan anse som principiellt felaktiga.

Humanistorganisationer i alla länder måste därför ställa sig på barnens sida och hävda att inte bara fysiska, psykiska utan också etiska kränkningar mot barnens rättigheter måste fördömas.

Gunnar Lundh
Ordförande Humanisterna Väst
Sverige